Det säger en hel del om hur stark effekt sockret har på oss.

Jag har fått många, många skeptiska blickar och höjda ögonbryn när jag berättar att sockersuget helt försvunnit. Det säger en hel del om hur stark effekt sockret har på oss.

Det är lite svårt att förstå, att som sockerberoende ens föreställa sig innan man hamnat här. För vissa, har jag märkt, tom. väldigt svårt att tro på. 
Men jag hade aldrig kunnat gå ner så mycket om det inte vore sant, en sådan lögn hade avslöjat sig själv för länge sedan i form av adderade kilon på vågen.

Vissa intalar sig att livet blir betydligt färglösare om man inte får äta snabba kolhydrater men jag lovar att jag tycker att det är jäkligt mycket roligare nu än för 39 kilo sedan trots att jag åt massor av socker då...
Det du förlorar är bara ett livsmedel, det du vinner är en chans till ett nytt liv fullt av optimism och framtidstro. Att ge sig själv en biljett till den här resan är att ge sig självrespekt och att öka sin självkänsla, en tro på att man är värd att vara sitt allra bästa.

Att undvika att förändra kosten pga. att det kan bli jobbigt när man lagar mat till hela familjen eller att man är "till besvär" när man är bortbjuden, det är inte annat än undanflykter för att få fortsätta med sin "drog" i fred...
Din familj och dina vänner vill väl ditt bästa? Klart att de vill hjälpa dig på din färd och gör de inte det så kanske de hör hemma på samma plats som sockret...

Man behöver inte krångla till GI-kosten så mycket.
Läs på om GI, vad är snabba och vad är långsamma kolhydrater. Linser och bönor är inget måste, jag äter det sällan. Ät det du tycker om av de långsamma och låt bli de snabba helt. prova saker du tidigare inte tyckt om efter ett par veckor, det händer något magiskt med smaklökarna när man slutar med sockret.

Vill du inte äta omelett på morgon, (vanligt argument för att slippa ta tag i en kostförändring) ja men,  ät filmjölk då! Det är klart bättre än rostmackor med marmelad iaf.
Fyll på ordentligt med proteiner och glöm för guds skull inte fettet. Vilken sorts fett som rekommenderas är olika får olika "GI-guru", ta det som känns bäst för dig. Jag själva äter gärna båda grädde och olivolja.
Det kändes väldigt oroligt i början, gammal viktväktare som jag är: Inte kunde man väl gå ner i vikt om man åt feta sker? Tydligen

Fråga mig inte om det beror på hur fett och snabba kolhydrater påverkar metabolismen eller om det beror på att mättnadskänslan ökar och portionsstorleken minskar för det kan jag inte svara på. Allt jag vet är ATT det fungerar och att mitt begär efter socker är borta.

Fega inte ur, kör så det ryker ett par veckor så kommer molnen plötsligt skingra sig, kroppen får en lätthet, inte bara fysisk, orken kommer tillbaka och det blir lätt att säga nej till socker.

Se det som en allergi eller åtminstånde överkänslighet mot socker. (Jag är definitivt allergisk!) Det är inte för dig helt enkelt för du mår inte bra av det. Få jordnötsallergiker skulle äta jordnötter bara för att det är gott, det kan ju döda dem. Jag tror seriöst att socker, på lång sikt, hade kunnat leda dit för mig med.

Och framförallt, börja inte tycka synd om dig själv som inte "får" äta godis, du har snarare tur, du har ju bestämt dig för ett bättre liv! 
Du vinner sååå mycket på att låta bli det och för varje gång du avstår desto lättare kommer det att bli att säga nej nästa gång.