På väg ner till förskolan i veckan kryssade jag mellan daggmaskar som flytt nattens regn upp på trottaren. Maskar som var längre än skollinjaler kändes inte helt lockande att trassla in i barnvagnshjulen, urk... Så nu känns det skönt att solen ännu en dag skiner från en sådan där fantastikt klar himmel och de slingriga rackarna har krypit ner på betryggande avstånd under grästuvorna igen.
Dagens frukost blev så många andra gånger en ostomelett, jag kryddar den med trocomare örtsalt, vitpeppar och ett lager ost, sedan är jag mätt fram till lunch!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar