Vi har pratat ett tag om att 5-åringen ska få gästsängen och att hennes lillebror ska få ta över hennes juniorsäng och plötsligt bestämde jag mig för att det skulle ske precis just nu.
Att maken är i väg och repar med sitt band det såg jag inte som ett hinder. Inte att gästsängen stod på nedervåningen och att Stellas rum är på övervåningen heller.
Äsch, vad är väl en resårmadrass mot 60 kilos övervikt? Fixade jag att släpa runt på det dagligen så ska jag väl klara 15 ynka trappsteg med en säng!
Det visade sig att det var en smula otympligare med en lång säng i en svängd trappa än att baxa upp en gigantisk kropp men nu står den på plats och jag känner mig lika delar svettig och duktig!
Fast jag förstår fortfarande inte riktigt hur jag orkade bära runt på 60 kilo till förut? Det måste finnas en och annan muskel gömd under det mjuka fluffet ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar