Äsch då

Det hjälpte inte med en solgul regnjacka när 4-åringens samlade regnklädesensambel var kvar på förskolan över helgen... Det blev spårvagn och mina armar var rätt tacksamma för det när jag insåg att jag skulle ha med mig 10 böcker på resan också.

Vardag med nytt skimmer

Känslan efter helgen dröjer sig kvar och även i morse vaknade jag med ett litet leende på läpparna. Det spred sig när jag läste kommentarerna här. Ni är så underbara och det är verkligen en ynnest att få så här mycket stöd och uppmuntran. Jag vet hur bra jag har det, jag lovar!

Jag hoppades på promenadväder idag men nattens kvarvarande mörket utanför fönstret verkar inte dölja något hopp om sol direkt. Först blev jag lite nedslagen men sedan insåg jag att det är en chans att använda min solgula regnkappa, den gör mig glad bara jag går förbi den i hallen!

Så nu ska väskan packas med en nästan lika gul fisksoppa och jobbkläderna, kidsen ska få sina tänder borstade och sedan bär det iväg, rakt in i den sköna vardagen.

Receptet på soppan:

500g blandad fisk i tärningar

500g valfria grönsaker

2 burkar kokosmjölk

½  purjolök

2tsk curry

1-2tsk sambal oelek

1tsk ingefära

1tsk salt

2msk fiskfond

Gör så här:

Koka upp kokosmjölken, krydda och rör om ordentligt. Lägg i grönsakerna & fisken. Låt småkoka i ca 10-15 minuter. Kolla om fisken är klar.

Smaka av med ytterligare kryddor vid behov!

Full av intryck och inspiration

Det har varit en fantastisk helg!

Jag har mött så mycket underbara människor, er framför allt, eftersom ni är anledningen till att jag faktiskt var på bokmässan. Utan er, ingen bok. Jag hoppas att ni förstår hur glad jag är för varje möte?

Mitt förlag, ni är fantastiska! Jag känner mig så trygg med er.

Ola Lauritzon, som skrev förordet till boken. Det är otroligt spännande att se honom i ögonen, det finns mycket bakom fägringen, det är uppenbart.

Annika Dahlkvist, varm och rar trots att hon hela tiden måste ha försvaret uppe. Förstår inte riktigt hur hon orkar. Jag är glad att hennes arbete uppmärksammats för det är mycket tydligt att hon gör det här för folkets vinning, inte för att fylla bankkontot.

I dag har jag livet på paus. Sitter uppkrupen i soffhörnet, smälter intrycken och njuter av att bara vara.

Livet är underbart!

TACK!

Rörd, berörd och förundrad

Vilken dag jag hade igår! Ren glädje från ögonblicket jag vaknade tills jag sjönk ner bland dunkuddarna sent i natt. (Tekninskt sett: i morse...)

Det var otroligt roligt att få träffa många av er i person, att få ett ansikte till historierna ni delat och delade med er av. Ibland blir det många känslor, att vända sitt liv, eller stå i startgroparna för att göra det är otroligt stort och det blir ett band mellan oss som delar upplevelsen. Det är svårt att förstå hur stort steget är om man inte suttit i samma sits själv.

Jag tror att vi alla delar dessa känslor:

Förundran och tacksamhet.

Det gick!

-

Även idag finns jag på bokmässan i Hegas monter: C05-22 mellan 13.00-15.00

Det här blir en bra dag!

Den startar ju så fint med ett halvkilo mindre på vågen!

-51kg totalt och det lekande lätt!

Kaffet är urdrucket och duschen väntar innan det är dags att ta mig till bokmässan. Idag finns jag i Hegas monter mellan 10,30-12,30 samt 15-17.

Ha en fin dag, det tänker jag ha!

Lingonmousse till lunch

Japp, den som jag pratade om härom dagen och till den serverades förstås ett gäng köttbullar! Blomkålsmoset får vänta till nästa gång, idag blev det ett gäng sköna gröna bönor att knapra på till istället.

Köttbullarna kryddar jag bla med vitpeppar, ingefära och dijon. (När jag gör en löksås som idag hoppar jag över oreganon och basilikan från receptet.)

Löksåsen är busenkel. När köttbullarna börjar närma sig klara så fräs tunnskivad lök mjuk tillsammans med dem. Slå på grädde, krydda med soja och svartpeppar och låt sedan den koka ihop lite. Färdig!

Jag är med i Metro i dag

För er nyfikna som inte har möjlighet att plocka upp en tidning så finns möjlighet att läsa artiklen i pdf-format på sidan 10.

Försmak och räksmak

I dag har jag varit och nosat runt lite på Bok och biblioteksmässan. Det är fortfarande lite svårt att förstå att jag ska ska presentera min bok där i helgen!  

Lite läskigt är det också, det känns som en väldigt utlämnande situation men jag hoppas att ni är lika stödjande som ni hittills alltid varit och kommer och säger hej om ni är i närheten?

Ni hittar mig i Hegas monter nr: C05-22

Dagens lunch intogs tillsammans med mitt förlag och bestod av en räkmacka på Heaven 23, jag kan inte säga vilket som var bäst egentligen, de fantastiska räkorna eller utsikten?!

Undrar om man egentligen får kalla det räkmacka när man får den utan bröd?!  Gott var det oavsett namn!

Ibland säger andra det bättre än jag

"Tyckte det var intressant det insändaren sa om att "Det är så skrämmande att tänka att jag faktiskt gått ner en gång och sedan tillåtit mig att ta igen det med råge.."

För precis så har jag tänkt och känt flera gånger, och har tyvärr haft samma upplevelse som hon. Men samtidigt tycker jag att man ska ta med sig den upplevelse, inte genom att älta samma gamla bekymmer, men genom att vända det till något possitivt.

Jag är studerande och fortfarande ung, men likväl har jag dessa välbekanta sockerspöken i huvet hela tiden. Eller rättare sagt hade.

Dom försvann när jag började skippa sockret, i alla dess former, förutom frukt. Jag har ätit godis och glass någon gång efter det och har så tydligt känt hur de snabbt som attan infinner sig hack i häl så fort man börjat igen.

Men skillnaden efter att ha ätit LCHF ett tag, är att man efter en tid kan återkalla sina sockerspöken utan att de kan göra en illa. Efter ett tag kan man fimpa dem vid parkeringen och sen lugnt och harmoniskt gå in och handla det man mår bra av och tänker LEVA av resterande veckan.

Visst är det många som rynkar på näsan när man stammar sina första ord om sin nya "diet" för omgivningen. Men skit i det och tala sedan med dessa människor igen om några månader.

Men denna gången bildligt genom ett välmående leende och ett par lössittande jeans på en sockerfri kropp!

//XXX"

-

"Hej!

Nu vill jag inte låta klämkäck och absolut inte förminska hur svårt det faktiskt är/känns att förändra kosten (vet själv från tidigare försök)

Så här var det för mig:
Hade inte undgått allt prat om GI-metoden, men aldrig börjat äta efter den. Av en händelse började jag läsa lite om LCHF-"metoden" på nätet. Kände mig inte jättemotiverad men tänkte att det skulle jag kanske prova.

Men jag fattade inte riktigt hur jag skulle kunna avstå från nästan alla kolhydrater som smörgåsar, potatis, pasta, ris, frukt och det bästa av allt, nåt gott till kaffet.
När jag följde Viktväktarmetoden så var jag ju fortfarande alltid sugen på nåt sött, eftersom jag fortfarande åt kolhydrater då.

Men från första dagen (jag skojar inte) som jag gick över till LCHF så försvann allt mitt kolhydratsug (=sockersug)! Så jag behövde alltså inte oroa mig över allt jag var "tvungen" att avstå, för suget var borta.
Att ständigt äta kolhydrater triggar hela tiden suget efter mer mat och mer kolhydrater (socker).
Att sen också min mage är helt frisk från dag ett, efter 15-20 års magkatarr, det är ju en enorm bonus.

Ja om alla positiva effekter man kan uppnå finns ju att läsa på nätet. (se länkar i vänstermarginalen här på bloggen)

Jag tar en dag i taget och säger inte att jag kommer att äta så här resten av livet, men jag har i alla fall inte haft något SUG efter socker.

Summasummarum: Jag var inte särskilt motiverad, jag åt mycket kolhydrater och var tveksam till om "metoden" skulle passa mig. Men det var Lätt!

Lycka till alla som vill testa!

/Sök och du skall finna"

-

"Oj vad jag känner igen mig i dig "FettFia", jag är ingen expert utan nybörjare. Är bara inne på 4:de dagen. Det enda jag kan säga so far är att jag är förvånad över hur lätt det varit, jag menar det verkligen. Jag med ett BMI på 36 som är/varit lat har helt plötsligt energi, och är iite hungrig utan skönt mätt. Jag äter två gånger om dagen. Så här långt hag inga resultat att uppvisa i siffror. Men välmåendet, JAG FATTAR DET INTE.

PS Tack Anna för din fantastiska bok och att du vågar blotta dig så. Jag har läst med stor glädje och behållning."

-

"hej anna
o alla andra.
jag har följt dina tips och råd i en vecka nu och det låter så klychigt-men det är faktiskt lekande lätt.När du skrev att sockersuget faktiskt försvinner tänkte jag-yeh right!

Döm om min förvåning när jag faktiskt inte är sugen på nåt annat än mat!!!!
och när jag ätit så är jag belåten, jag känner inget sug efter nåt. Kan verkligen inte förstå det för jag brukar ALLTID vara sugen,småäta,smussla och ha sockertoppar=(

Tack anna,Jag menar det verkligen, du är underbar och jag kan inte tacka dig nog!
kram emma"

När jag var liten...

...var mitt favoritgodis hårdvispad grädde blandad med lingonsylt.

Vi fick det serverat i strut på dagis, som något slags glass-substitut, och ju surare lingonsylt- desto godare tyckte jag att det var. Det är nog dags att prova igen! Fast i en ny form naturligtvis. Jag tänker mig naturella lingon i hårdvispad grädde som serveras till rejäla hemmarullade köttbullar, mmm...

Sprid ett leende idag

I backen på vägen till jobbet i går möttes jag av en man med ett glatt hej och ett varmt leende. Jag lovar att fler fick känna av det leendet under den fortsatta resan, ja faktiskt hela dagen.

Så jag tänkte att i dag är det min tur att le glatt åt en främmande människa, förhoppningsvis sprider det samma goda energi som det gjorde för mig.

Hakar ni på?!

Du är jag för 1½år sedan

"Sitter här och funderar om jag inte skulle ta och börja i morgon igen, som alla andra måndagar. Fast kanske på riktigt den här gången.. det tänker jag visserligen alltid, men efter att ha läst lite på din blogg känns det inte lika hopplöst.

Jag väger i dag över 120 kilo, 120 KILO! Det tar emot att säga.. sist jag bestämde mig vägde jag 102 och tänkte aldrig mer.. gick ner nästan 30 kilo då med VV, fast i en ostadig kurva över en period på 3 år. Höll vikten ett tag men sedan tog ätstörningar och sockersug över. Blev nästan rädd för att äta nyttigt igen, alla tankar på förbjuden mat och överskridna points gav mig sån ångest. Plötsligt tillät jag mer och mer för att slippa tänka och nu är det godis varje dag. Var jag inte beroende tidigare är jag det definitivt nu.

Har "tagit tag" i mig många gånger och börjat tränat, för att sedan låta det rinna ut i sanden. Det som känns peppande i börjam blir jobbigt tillslut. Hur håller man ut? Hur håller man ångan uppe utan att det blir jobbigt? Bara jag tänker på viktnedgång blir jag grinfärdig. Jag vill inte skiljas från mitt ätande, och jag vill inte gå ut min bubbla där jag blundar för allt. Det är så skrämmande att tänka att jag faktiskt gått ner en gång och sedan tillåtit mig att ta igen det med råge.. att jag varit DÄR jag vill vara nu och ändå inte varit nöjd. Kanske blir jag aldrig det oavsett vikt, men å andra sidan kan jag inte leva med det här längre.

Jag vågar inte gå ut! Dessutom dyker alla negativa tankar upp när jag känner mig sugen på att prova GI; "Hur kombinerar jag det med resten av familjens mat?" "Det finns ju inga normala maträtter", "Hur ska jag handla"? Gaah. Hur får jag motivation och hur håller jag den kvar? Har beställt din bok och hoppas den peppar mig. Jag vill ju leva och inte bara existera.

/Fettfia"

-

Jag vet så väl hur du känner, hur stor konflikten mellan förnuftet och känslorna är. Jag var också livrädd för skiljsmässan från sockret, visste inte riktigt vem jag var om konsekvenserna från sockret skulle försvinna. Likaväl som det är spännande är det skrämmande med den nya framtiden man har framför sig.

Som det var då hade jag en ursäkt inför mig själv till allt jag inte ville eller vågade göra men nu är den borta. Jag kan inte gömma mig bakom övervikten längre, inte döva känslorna med socker och klarheten är ibland smärtsam men den har bara gjort mig gott. Precis som den kommer att göra dig gott.

För mig var det en ögonblicklig lättnad att byta ut allt socker mot fett och protein, det hjälpte fysiskt när det psykiska fortfarande var kvar i det gamla invanda. Tillåt dig själv att tycka att det är skit att det blev så här, att just du, liksom jag, inte kan hantera maten som vi vill men tillåt dig också att hitta vägen ut. Du måste inte fortsätta låta maten styra över dig. 

Du vet att du kan, du måste bara vilja också. Tisdagar är förövrigt riktigt bra dagar att börja på med om man missar måndagens påfart ut på motorvägen...

/Anna

-

"Tack för ditt svar! Jag gav det en chans i dag och det har gått bra, jag har inget akut sug efter socker, jag kastar mig inte på sambons chokladask som ligger en bit i från mig. (En typisk sak att göra vore att kasta i sig allt i smyg och köpa en ny att lägga dit, så han inte märker..)Däremot har jag fortfarande suget efter att äta, trösta, sysselsätta mig. Men det går. Nu ska jag inte ropa hej innan jag gått över ån, tredje dagen är alltid värst och jag vågar inte tro att jag kan riktigt än, men det känns iaf inte så fruktansvärt hopplöst längre! Det roliga är att när jag läser Annas ord, att hon inte är sugen så blir det lite mina egna tankar och jag känner att jag kan stå emot, så jag kommer förmodligen hänga här varje dag framöver. ;) Tack för en superblogg och bra inspiration.

/Fettfia"

-

Välkommen! Det är det bloggen är till för, att hitta stöd de svåra dagarna och få inspiration från andras erfarenheter!

Vad skönt att makens chokladsk fått stå ifred i dag. Det var en bra dag igår på flera sätt ju! (Japp, jag har gjort likadant...)

Du vet genom tidigare erfarenhet att den tredje dagen brukar vara värst så låt den dagen handla om att hålla dig på banan snarare än om viktminskning. När jag vet att jag har en frestelse framför mig laddar jag med extra mycket av maten som faktiskt är tillåten för mig för att inte riskera att trilla dit på något litet otillåtet. Det där lilla otillåtna har annars förut resulterat i lite till och sedan lite till för att övergå till ännu mer och jag vill aldrig riskera att hamna i matmissbruket igen. Det finns inget ätbart i världen som är värt det och den här gången påminner jag mig om det varje dag.

Angående familjen mat. Vi äter samma saker, vanlig mat med hög fetthalt men barnen och maken äter lite extra kolhydrater till. Det behöver verkligen inte vara krågligt och det blir väldigt mycket lättare att avgöra när det är nog när sockerdimman lättat. Kika lite på recepten längre ner i vänstermarginalen så ser du en del av vad jag ätit under tiden jag har gjort den här resan. Inga konstigheter, eller hur! ?!

Vissa dagar är längre än andra

Jag har fått några timmar för mig själv efter jobbet i dag. Välbehövliga timmar med batteriladdande när huvudet är fullt av tankar som behöver sorteras.

Jag är just inkommen från en kort promenad. Det är underbart ute nu, friskt på gränsen till kyligt, solen har redan gömt sig bakom trädtopparna. Min nästipp är lite röd, kinderna kalla och insidan är full av liv igen.

Vägen från 137kg på Bok & Biblioteksmässan

Ni som lusläser kommentarerna har säkert redan full koll men för er andra kan det ju vara en nyhet!

Jag kommer att vara på Bok och Biblioteksmässan nästa helg!

Vilken fantastisk möjlighet att som "bebis i branchen" få presentera min bok där och framför allt, jag hoppas ju på att jag ska få träffa några av mina läsare?!

Ni hittar mig med Hegas förlag i monter C05:22

På lördagen finns jag i montern kl. 10:30-12:30 samt mellan 15-17. Söndagen: 13:00-15:00

Ses vi?!

Måttbandet gillar mig i dag!

Vi har fått nya arbetskläder på jobbet igen men just den dagen de inhandlades var jag ledig så mina rara arbetskamrater köpte ett par byxor i en storlek de trodde passar åt mig. Ett par byxor utan stretch. I storlek 44. Jag tar det som en enorm komplimang men jag kan desvärre inte knäppa dem (än!) men de var inte så små som jag trott så i morse åkte måttbandet fram.

Jag har tappat 3cm i midjan, 4 cm från höften och hela 6cm har försvunnit från stussen sedan förra mätningen! Tjoho!

Hur väl fungerar dagens kostråd?

"Hej Anna! Sitter här i natt och läser om dig. I morgon skall jag till doktorn och be om remiss ang By pass operationen. Har dock undrat över denna gi metoden om den verkligen funkar, va det svårt? Tycker att man får äta så himmla mycket och dessutom fet mat. Hur f-n funkar det? Tummen upp för DIG.

/Mettan"

-

God morgon!

Mina -50,5kg förlorade kilon är väl ganska hårda bevis på att det verkligen fungerar, tycker du inte?!  Och nej, det var inte svårt. Det fungerar för att de kostråden vi har idag uppenart är felaktiga.

I decenier har vi matats med att fett är farligt för oss: Ät light, ät kolhydrater och massor med frukt istället för fett. Vad har hänt? Vi har bara blivit fetare och fetare. DET har inte fungerat.

Ge fett en chans under tiden du väntar på din remiss, läs på Kostdoktorn och Dr. Dahlkvist blogg om hälsovinterna. Läs också om Sten Sture Skaldeman som själv tappade 65kilo i vikt  när han slutade banta.

Vem vet, det kanske slutar med att tackar nej till när du erbjuds operationen. 

Lycka till!

LCHF i Aftonbladets bilaga i dag!

Alltid lika inspirerande Dessi är med i en artikel om LCHF i Aftonbladet  i dag!

Nu börjar även de stora tidningarna våga skriva om förelarna med högfettskost. Det är tack vare att läkare som Annika Dahlkvist och Jörgen Vesti Nielsen vågar stå för sina övertygelser mot ett hårdnackat etabilssemang och att alltfler studier genomförs med syftet av att ta reda på hur fett faktiskt påverkar kroppen istället för att genomföra dem med utgångpunkten att det är farligt.

I den längst studien hittills av olika dieter redovisas att Atkinsdieten, där högst 20g kolhydrater per dag intogs och den mat testgruppen åt var naturligt fet och bearbetats så lite som möjligt, ger mycket positiva hälsoeffekter:

*Bättre levervärden

*Bättre fördelninga av blodfetter

*Lägre kolesterolhalt

Och desutom gick de ner mest i vikt!

Andreas Eenfeldt förklarar studien lite enklare

Cykling, chili och kärlek

Tack snälla för alla underbara kommentarer angående boken! Det är otroligt roligt att läsa att ni tycker om resultatet!

Det byggde upp en himla massa energi som gjordes av med ett cykelpass och en halvtimmes träning med Blossom, så skönt att bara jobba med kroppen och släppa huvudet en liten stund.

Jag och barnen firade med en chili till lunch:

Förut dämpade jag hettan med ett vitt bröd, nu väljer jag en klick creme fraiche och finhackad gurka istället.

Chilin brukar varieras beroende på vilka som ska äta den, i går gjorde jag den så här:

500g blandfärs

1 gul lök

½gul paprika

½ röd paprika

I burk kidneybönor

1 burk vita bönor i tomatsås. (Kolla efter osötad!)

Jag smaksätter den med kalvfond, köttfärskrydda, soja, chili, cayenne, sambal oelek, svartpeppar, och vitlök i massor. När barnen äter så blir mängderna mindre än om det bara är vuxna vi bordet men allt är med och de älskar den!

När maken kom hem gjorde vi en fläskfilégryta tillsammans, inte så dumt det heller.

Första recensionen

Andreas Eenfeldt har recenserat min bok på sin sida: Kostdoktorn, allt om kost och hälsa.

Andreas är ST-läkare inom allmänmedicin i Karlstad och är sedan många år mycket intresserad av kost och hälsa. Hans sida är för dig som vill veta mer om det senaste på detta område.

Jag tror att vi äter ganska lika han och jag. Så här beskriver han själv sin kost:

"Jag äter själv mer naturligt fett än någonsin - kött, fisk, ägg, smör, bregott, ost, oliver, avocado, fetaste mjölken och filen osv - mycket gott. Samtidigt har jag dragit ner sockerintaget till så lite som möjligt. Andra kolhydrater försöker jag begränsa till måttliga mängder av långsamma varianter - någon enstaka grov brödskiva eller potatis om dagen, och så en hel del grönsaker."

-

Jag tror att jag inte ska läsa fler recensioner (annat än från er läsare!) och förevigt leva på hans omdöme om boken.

Tack Andreas, det betyder väldigt mycket att någon jag själv ser upp till i kostfrågor förstår vad jag vill förmedla med boken.

Nej Elin, det är jag som ska säga tack...

"TACK TACK TACK! :)
Fick boken idag, och jag har nu bara skumläst lite men ska läsa igenom den sedan. Så helt underbar bok, man blir nästan lite tårögd över din enorma resa. Känner så motivation själv just nu, och det är nog DU som hjälpt mig på traven sedan jag hittade din blogg! :)
Bra recept också...
Tack Anna!

/Elin Markusson"

...och det gör jag definitivt med tårar i ögonen!

Jag är så otroligt tacksam att jag fann den här vägen och över att mina erfarenheter från resans gång kan hjälpa andra till att hitta hem kostmässigt. Det är stort. Riktigt stort för mig.

Sovmorgon ända till 07,15!

Plus:

=Min sköna start på dagen!

20 minuter på cykeln med Alphabeat HÖGT i hörlurarna (då hör du inte hur jobbigt du tycker att det är, superbra för den mentala biten!) och sedan äggfrukost med philadelphiastekt paprika och rödlök.

Dessutom: Maken är hemma från kursen han varit borta på i veckan, båda barnen är friska igen, det är solsken ute och vi är strax på väg till Liseberg.

Dagen fortsätter med samma känsla som den startade med!

Moln med silverkant

"Åh, vad härligt för dig! Skönt med lite flyt i livet, när allt känns så underbart och bra!
Men vad gör du när du är ledsen, deppig eller inte mår bra? Jag personligen har svårt att hitta kickarna och får inte riktigt fram det positiva just i dessa svåra stunder, hur gör du?

/En tjej som älskar din blogg!"

 

Alla dagar behöver inte vara rosaskimmrande, det är ok att vara sur, gråtmild eller besvärlig ibland med. Jag tycker att det är viktigt att tillåta sig hela känsloregistret, det är ju en del av det som gör oss människor unika.

 

Efter en skruttdag brukar alltid nästa dag te sig lite ljusare och har man det i bakhuvudet kan det bara vara skönt att få ventilera insidan lite.

 

Jag vet att det kan verka som att alla mina dagar är fyllda med solsken och lyckliga barnskratt men de är de naturligtvis inte. Jag bär dock alltid med mig en känsla av hur mycket jag har att vara tacksam för, även de gråaste av dagar och det ger de mörka molnen en silverkant.

Nu är magen glad!

Dagens frukosttallrik bestod av skinkrullar med philadelphiaost och färsk timjan, paprikaskivor i blandade färger, avocado, keso/fetaoströra toppad med ett gäng osaltade nötter.

Limevatten och en kopp kaffe blev det till.

Era böcker är på väg!!!

Medieträningskurs anyone?

Jag har precis gjort en intervju med en vädigt trevlig reporter från Metro. Jätteroligt! Men jag hinner inte mer än lägga på luren innan jag skulle vilja trycka på rewind för att dubbelkolla svaren...

Varför är man alltid betydligt klokare i sin ensamhet?!? (Kanske för att det inte finns någon chans att verifera påståendet, hehehe)

Jag läste för en tid sedan att Daniel Westling, ni vet, han kronprinsessans tilltänkta fått genomgå en medieträning och då log jag lite snett för mig själv...

Nu undrar jag om någon kan skicka telefonnummret till kursledaren?!

Äsch, skämt och sido. Jag har något som inte Daniel har, en chans att förklara eventuellt luddiga eller feltolkade svar här ju!

*välj rubrik fritt bland alla adjektiv du kan komma på*

För oavsett vilket du väljer kan jag nog skriva under på att det känns så just nu!

Jag är berusande lycklig, stolt över vad vi åstadkommit och samtidigt rädd. En del av mitt liv bjuds ut för bedömning och det är klart att det är oroande men min man just sa: Du vinner ju hur som helst, älskling. Du har gjort en jättehäftig resa, både utanpå och inuti.

Jag har min bok i handen. Min egen bok, fylld med texter som har ledit mig till en framtid som ser helt annorlunda ut än för 1,5 år sedan.

Min förhoppning är att genom att dela med mig av all positiv energi jag har fått ska inspirera andra till egna resor.

Både utanpå och inuti, som min kloka man sade.

Vet ni vad som är i det här paketet?!?

Andaktsfullt kommer det att öppnas när barnen somnat ikväll...

Underbara barnen

Maken kommer ofta hem med fantastiska blombuketter men de som hittar allra längt in i mitt hjärta är små och obundna, plockade av min lika vilda 4-åring.

Denna pryder middagsbordet just nu. I dag är hon i skogen med förskolan så det kan hända att jag får en ny skatt idag, en sten som tillhört ett jättestort troll eller en magisk kastanj till exempel...

Min lilla kille däremot ligger nerbäddad i sängen, rödrosig slåss han i sömnen mot febern. Lilla skrutt... Jag vet att du vinner, hoppas att slaget blir kort bara.

Jag sprang! Fattar ni?!?

En av de saker man rätt oundvikligen blir förhindrad från som extremt överviktigt är att springa. 137kg låter sig helt enkelt inte sig förflyttas hur som helst...

För första gången på många, många år har jag njutit av att springa i dag. Inte särskilt långt och inte särskilt fort men att känna drivet i kroppen var fantastiskt!

Jag är otroligt imponerad av mig själv just nu!

Oj vilken helg

Trött ända in i själen men jag kommer att somna med ett leende på läpparna.

Min tårta till Scandinavian cake show tävlingen lyckades inte knipa något pris men de som faktiskt gjorde det var bättre än min så det känns helt ok!

3 timmars sömn är för lite för en småbarnsmorsa så jag säger god natt och ses i morgon!

86,5kg

God morgon och välkommen till en ny lördag och ny vikt! Oh, det där halvkilot satt hårt tydligen...

I går lämnade jag in tävlingstårtan till Scandinavian cake show, den jäklades rejält på slutet men det löste sig till stor del ändå. Perfektion är ju rätt trist, har jag inte sagt det någon gång?

Nu drar jag till Stockholm för en rejäl baluns med jobbet men jag ser nästan ännu mer fram mot i morgon när jag komemr hem och får se på alla andra tårtorna i tävlingen, kul som sjutton ska det bli!

Dagarna är fyllda av trevliga överraskningar!

I går kväll fick jag mail från mitt förlag, pickabook om att ett förhandsexemplar av min bok snart kommer att dimpa ner i brevlådan.

MIN BOK!

Mera kill i magen!

Jag får så många kommentarer och mail från er som redan har beställt den, det verkar som att ni nästan är lika nyfikna som jag!?  Jag hoppas att den kommer att motsvara  förväntningarna, både mina och framför allt, era!

Jag är en av finalisterna!!!!

Helt otroligt!!!

Bland alla dessa fantastiska tjejer som anmält sig till Topp-pinglatävlingen så är jag en av 10 utvalda till finalen. I oktober blir det en omröstning där läsarna avgör vem som vinner.

Förstår ni hur det killas i magen just nu! Av glädje, en smula stolthet och japp, lite nervositet också...

Egen egotid!

I går tog jag ut några timmar komp och smet till gymmet på förmiddagen!

Det var så himla skönt att bara låta kroppen jobba och tankarna flyta. Precis vad jag behövde, det är så mycket i huvudet just nu...

Jag fick ett jättespännande telefonsamtal i fredags som jag behöver ta ställning till så egentiden är verkligen värd sin vikt i guld.

God morgon godingar!

Benen klarar sig över förväntan idag, skönt! Låter dock bli morgonpasset till fördel för ett gymbesök i kväll. Åh, jag vet, jag borde fixa med tävlingstårtan. Men jag gissar attt blir en sen kväll i kväll istället.

Igen.

Någon som kan påminna mig om varför jag anmälde mig till tårttävlingen? Just nu känns mitt minne lite suddigt...

Identitetskris av det trevligare slaget

Storhandling igår resulterade i mer än mat. Senaste nummret av tidningen Må bra fick trängas i kassen med laxen och quinoan. Jag lockade nämligen av den träningsdvd som de bjöd på. Jajamen. Jag, JAG lockade av en träningsvdvd! Lustigt men jag vill verkligen träna nu och det är såå roligt!

Må bra´s Katatrina Woxnerud har satt ihop programet som  bygger på funktionell träning som enligt baksidestexten "är mer effektiv än vanlig styrketräning eftersom den aktverar fler muskler samtidigt-vilket gör att du får större effekt på kortare tid. Dessutom aktiveras och stärks de djupa musklerna som ger slankare former och stabilare kropp."

Det låter bra och det kändes bra, känner mig rejält genomtränad nu, mina ben bar mig med nöd och näppe till duschen...

Min dvd var dock inte riktigt kompis med menysidan, jag såg bara halva texten så jag chansade på val nummer två. I morgon ska jag prova nummer 1 på listan och se vad skillnaden kan vara. Om benen tar mig ur sängen dvs...