Jag fullkomligen älskar hösten.
Jag vet, det brukar anses som en smula underligt men stormvindarna som river ända in i själen får mig att vakna på insidan. Det var en smula enklare kärlek förut när man inte var tvungen att ta med två rätt motvilliga barn på promenader i ruskvädret. De är inte riktigt lika förtjusta i vinden som jag och min man som hatar den. Utom när vi har höstpicknick vid havet, då är den välkommen även för honom. Vilken kraft naturen bjuder på när den piskar strandremsorna, man kan inte annat än bli förundrad!
Det är skönt att vara inne på hösten med, ni vet, det där klassiska: några tända ljus, en kopp rykande hett te, och en god bok att krypa upp i soffhörnet med och låta allt akompanjeras av regnets smattrande på fönsterbläcken. Mmmmys!
Jag inser just att nästa bok jag läser kommer att vara min egen!
Jisses... Jag blir, seriöst, allldeles pirrig i magen av att inse att jag snart kommer att ha min egen bok handen och kanske tom i handeln!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar