fredag 11 september 2009

Tack själv Eva!

Tack för att du påminner oss om att man bör ta tillvara varje dag, ingen vet vad som väntar oss under morgondagen.

"Tack Anna för din kommentar på min blogg =).

Ja att få vara frisk är verkligen en ynnest, men där med sagt ringaktar jag verkligen inte andras anledningar till lycka.
Själv är jag en någorlunda frisk "tant" i övre medelåldern. Jag har en del krämpor, men vem i min ålder (58) har väl inte det.
Tyvärr har jag en äkta hälft som fick cancer för andra gången på nio år. Första gången, 1999, var det höger öronspottkörteln som var "angripen". Den opererades bort, han fick strålbehandling, och januari 2008 blev han friskförklarad.
I februari 2008 fick vi reda på (jag trodde att han hade fått en stroke) att han har en obotlig hjärntumör - Glioblastoma Multiforme. Alltså bara månaden efter tidigare friskförklaringen. Som tur är så är han en stor stark person som tycks vara en sjuhelsikes överlevare trots operation, strålning och hemskt starka cytistatikapiller, men att ha en "dödsdom" hängande över sig är verkligen påfrestande för både psyke och humör för oss båda. De flesta dagarna tänker vi inte på det eftersom han inte alls verkar eller ser sjuk ut, men så närmar sig magnetkameraundersökningen som görs var tredje månad, och innan vi får svar på den så är livet en riktig mardröm.
Hittills har allt varit "oförändrat", tack och lov, och det innebär med andra ord att det som finns där inne i hans stackars huvud inte har växt.

Det här var en lång "kommentar", men eftersom du uppmärksammade just min förra kommentar i ditt senaste inlägg så ville jag ge en förklaring och bakgrund till just begreppet LYCKA.
Klart att man kan vara glad och lycklig över mycket annat trots sjukdom och elände. Vi har två barnbarn som är i dina barns ålder ungefär, och de är nog bland det finaste och underbaraste som finns. Verkligen en stor LYCKA!

Kram Eva"

Inga kommentarer: