Jodå, visst är det egentligen bara almanackan som är annorlunda men mentalt kan det vara lättare att göra en "re-boot" så här på första dagen på ett nytt år.
Du kan faktiskt styra väldigt många delar av ditt liv själv, framför allt hur du förhåller dig till dig själv och människor runt omkring dig. Välj aktivt att tolka omgivningen positivt. Släpp in lite solsken och kärlek i hjärtat och börja med den till till själv så kommer det tiofallt tillbaka.
Det är ett nyårslöfte från mig.
Busenkelt och supersmaskigt!
Skär färsk ananas i bitar och låt rinna av. Smält riktigt mörk, god choklad i micron och doppa halva anansbiten och rulla den doppade biten sedan i kokos, perfekt till nyårsskålen! 
"Måste bara få säga att jag är grymt imponerad av dig. Har kikat in här några gånger men aldrig skrivit, men idag var det dags. :)
För det första -du är VÄLDIGT begåvad i köket (är du kock eller konditor? -har inte läst alla inlägg av dig ;) ) Och fotona är suveräna med. Det är så man nästan slickar skärmen för det ser så gott ut :P
Jag har nästan börjat få funderingar på att testa GI med. Maken har testat till och från under senaste året, men givetvis svårare när vi i familjen fortfarande äter bröd och socker osv. Men hans variant av GI har inte lockat mig. Blir snarare äcklad när det luktar bacon-os och annat sådant från köket. Men som skrivet var -dina bilder och recept inger mig hopp!
Du är inte personlig coach möjligen? ;)
Med önskningar om en god fortsättning och ett riktigt gott nytt år! :)Humlisen"
Tack snälla för dina fina ord men nej, jag är vare sig kock, konditor eller personlig coach men jag gör vad jag kan för att dela med mig av vad som fungerat så väl för mig! 
Jag var stenhård början och klippte helt med alla varianter av socker. Då försvann suget fort och det var inte längre lockande när omgivningen åt annan mat, glass eller godis i min närhet. Din man kanske ska prova att ge "hardcorevägen" ett par månader? Annars skulle säkert hela familjen må bra av att byta ut en del av de snabba kolhydraterna mot långsammare så det inte finns lika mycket att frestas av i skåpen?
I min familj äter vi samma mat men min treåring och maken min lägger oftast till extra kolhydrater, tex. quinoa, fullkornspasta eller potatis.
Jag äter gärna ägg och bacon till frukost. NUMERA! Jag förstår absolut din aversion, men det är verkligen som att ens smak förändras i takt med att man ändrar kosten. Nu kan jag äta gårdagen kycklinggryta till frukost, något som var otänkbart för ett år sedan och det som förut var en favorit: fruktyoughurt, luktar läskigt sött och kemiskt...
Experterna säger att man ska vara försiktig med mjölkprodukter om man vill ha en snabb viktnedgång men det är tydligt att det kan fungera ändå för viss männsikor. Jag äter ofta en tallrik fil med nötter och bär till frukost och tar något mer proteinrikt senare på förmiddagen istället.
Jag rekomenderar dig att prova kesoplättarna, kanske kan fungera som frukost för dig?
fast bara nästan, det är mer som reklam för socker, sockersött.
Min lillkilles ettårstårta är nämligen färdig nu så om du inte räknar med att få smaka en bit så får du kika på den.
Ni andra bör snällt vänta tills i morgon...
...viktmässigt och det är väl egentligen ett bra resultat efter en julhelg?
Jag hade inte förväntat mig något annat heller eftersom det inte har blivit några överdrifter av något så om jag räknar bort alkoholen så har jag mer eller mindre ätit som vanligt, bara juligare!
Efter pulkaåk och korvgrillning; julafton med tindrande barn och mammas goda julbord.
Nu väntar Tomteland!
God fortsättning!
Hehehe, med detta inte så juliga kort, önskar jag en fantastisk jul!
Nu drar jag till vinterland, dvs -15grader och ca 3dm snö. Enooorm skillnad mot våran hemmaplan.
Just nu ser det ut så här:
Ett ynka hekto ner denna vecka. Nästan lite fnissframkallande, men vad sjutton, ett hekto i veckan är ju iaf 5,2kilo på ett år! Allt i edn riktiningen är positivt
Fast erkännas skall, nästa vecka önskar jag mig åtminstånde två hekto minus av tomten...
Svar till anonyms fråga:
undrar om du använder choklad med socker i ?
Jag äter nämligen inget socker.../ Anonym
Ja, i dessa recept är det riktig mörk choklad. De sockerfria alternativen innehåller sötningsmedel så det känns inte som ett bättre alternativ.
Eftersom det här är första gången i år som jag äter choklad så känns den mängden socker som blir i en tryffel rätt ok ;-)
I början undvek jag allt sött, och det med rätta, men nu, ett år senare känner jag vad jag kan hantera i sockerväg. Jag kan till expempel äta fruktsallad då och då utan att trigga i gång suget men jag skulle aldrig våga mig på smågodis, inte ens en enda.
Det är minerad mark för evigt.
.jpg)
Koka upp ½dl grädde och 25gram smör.
Bryt ner 150g mörk choklad, rör tills det smält och rör sedan ner en dl jordnötssmör, gärna med bitar av jordnötter i och helst sockerfritt.
Fyll små formar till en tredjedel. (Gör du dem i ischokladsformar borde det bli runt 30, mina tog dessvärre slut på vägen...)
Värm lite jordnötssmör i micron och fyll upp formen.
Dekorera med en salt jordnöt och ev lite smält choklad.
.jpg)
Smält 25g smör, vispa upp ett ägg och rör ner tillsammans med 100g smält mörk choklad, jag valde Valrhonas 86%, den ger en ganska vuxen smak.
Blanda i ca 150g kokos.
Forma till bollar, grädda i ugn 6-8 minuter i 200grader och doppa sedan överdelen av bollen i smält choklad.
Jag pudrade över lite glitter efteråt men lite finrivet apelsinskal är också vackert!
.jpg)
Smält 25g smör.
Vispa upp 1 ägg, och blanda i det i smöret tillsammans skalet från en lime, 1 msk limejuice, 1tsk malen ingefära och 1 msk råsocker.
Rör ner kokosflingor tills lagom konsistens, ca 100-150g, låt svälla en stund och tryck sedan ner i 15st småbrödsformar. Grädda i ca 8minuter i 200grader.
Jag har dekorerat med ett litet mörkt chokladhjärta och kokos som jag marinerat i cointreau som jag först färgat limegrön med livsmedelsfärg.
-
Efter lite experimenterande på förmiddagen så är nu mitt kök fyllt av sådant här:
.jpg)
Godis med hyfast Gi!
Kokosboll med mörkt chokladtäcke.
Chokladtryffel med jordsnötsmör.
Kokoskaka med lime, ingefära, cointreau-marinerad koksostopping och chokladhjärta.
Vill ni ha recept?
Trots att den föregående efterrätten är alldeles ljuvlig och fullkomligt tillåten för mig så lämnade jag faktiskt en skvätt av grädden. Varför?
Jo, jag kände efter och jag var nöjd med det jag ätit redan.
Och känner jag efter nu så känns det jäkligt bra att känna efter!
Hade jag inte skaffat en systerblogg till sådant här? Jo! Fast bara till det som innehåller socker!
Den här kan avnjutas med gott samvete och efter bara en minut i köket, härligt!
.jpg)
Skär några skivor av ett vackert julrött äpple och blanda ner kardemumma och kanel i lite nyvispad grädde, doppa och njut!
Fotnot: Jag provade med lite hackade hasselnötter som topping på kryddgrädden, helt ljuvligt!
...av en eller annan anledning:
Het gulasch med en klick len creme fraiche och med lite välmening kan man till och med se formen av den som ett hjärta
.jpg)
Recept från Icakuriren:
3 gula lökar
1-2 msk margarin
2 msk paprikapulver
8 dl vatten
400 g grytbitar av nöt
2 dl rött vin eller rött matlagningsvin
1 1/2 köttbuljongtärning
2 vitlöksklyftor
4 lagerblad
2 dl krossade tomater
2 msk tomatpuré
1 tsk socker
1 chilifrukt, t ex spansk peppar
4 potatisar (ca 350 g)
2 paprikor, gärna av olika färger
ev salt
Gör så här
1. Skala och skär löken i ringar. Fräs löken glansig i margarin i en stekgryta. Strö över paprikapulver. Tillsätt vatten.
2. Skär köttet i små tärningar. Rör ner det, vin, buljongtärningar, pressad vitlök, lagerblad, krossade tomater, tomatpuré och socker i grytan. Kärna ur och hacka chilifrukten fint och rör ner den i grytan. Låt soppan koka under lock i 40 minuter.
3. Skala och skär potatisen i bitar. Lägg den i grytan och koka ytterligare 15 minuter.
4. Skär paprikan i bitar och rör ner dem när det återstår 5 minuter. Smaka ev av med salt.
Ps: Den smakar precis lika bra utan potatis och sockerKänns som att jag svävar en halv meter ovanför marken idag, riktigt skum känsla, det är första gången jag känner mig sjuk sedan jag började med GI.
Jamen det är ju iaf åt rätt håll så det är klart att det förtjänar lite bloggutrymme!
I går kväll fick jag en överdos av mys, helt underbart!
En av mina chefer bjöd hem oss alla på glögg och julmat men framför allt julsångssjungande! På vilket annat jobb som helst hade ju detta kunna resultera i en smula onda öron men på mitt ställer sig ett gäng tjejer och sjunger på håret reser sig armarna på övriga i rummet och jag tappade hakan fullkomligt, hur kan det samlas så mycket fantatstiska röster på en och samma arbetsplats?
Ja, ok om vi hade haft någon som helt anknytning till musikbranchen men mitt jobb ligger ganska långt därifrån...
Inte en endaste sur ton och vet ni, inte heller vinet var surt. Därav dagens huvudvärk trots skönsången igår...
Carola undrar hur mycket jag äter. Jag har svarat på det förut men det kan tåla att upprepas.
Svaret är enkelt: Tills jag blir mätt! :-D Ibland behövs det lite mer, ibland lite mindre.
Igår blev det:
En tallrik filmjölk, 2ägg, en tallrik soppa, en 2-3 centimeters tårtbit av brieosten, 3 st ½cm tjocka skivor kassler och halva tallriken med blomkålssallad.
Ät långsamt, uppskatta maten, inte bara svälj den ;-)
När man som jag haft ett missbruksbeteende när det kommer till föda så har man förmodligen inte gjort så här på ett tag men det går att lära om!:
Ät sittande, njut av dofterna från tallriken och färgerna, känns texturen av maten i munnen och framför allt alla olika smaker.
Då kommer det per automatik bli bra, du hinner känna när du blir mätt och äter inte för mycket i "onödan" och du kommer att bli nöjd efter middagen för du har fått en upplevelse som sträcker sig förbi en fylld magsäck.
Katharina skriver i sin blogg Kramas:
Tänk vad saker går annorlunda mot vad vi tänkt. Så många olika saker som tar oss med förvåning och häpnad. Vi kan vara helt säkra på en sak och något annat inträffar. Vi funderar ut hur livet kommer se ut och vem som får vad. Sedan visar det sig att livet ter sig hel annorlunda och att utgången inte var så säker. Tänk på det då du möter människor...
-
Ja visst är det spännande! Jag möter det oftast med nyfikenhet, undrar lite varför livet tog en ny riktning och i efterhand tycks det alltid komma ett svar.
Är det inte oftast så, att man senare kan se kedjan med händelser, ibland positiva, ibland negativa som leder fram till mycket speciella och livsomvävlande ögonblick?
Kanske är det bra att man inte får en förvarning utan bara kan koppla bakåt?! Eller får man det..? Vet man när de där magiska sekunderna inträffar? Och om man visste, skulle man då ändra något?
Många frågor.
Frukost: Filmjölk med lite mango och mycket ingefära
Mellanmål: 2 Ägg med herbamare
Lunch: Fisksoppa
Mellanmål: Brieost och skinka
Middag: Kassler med blomkåls och äppelcurrysallad.
Jag är ledsen Sandra men mycket roligare än så här blir det inte i dag
Släng ner maken/sambon/kärleken eller för all del bästa vännen i sängen och kittla varandra tills ni skriker av skratt.
Jag provade i går och har träningsvärk i dag
fröken Picasso!!!
Jag är så grymt imponerad och har gåshud fortfarande 
...lite goda ostar, salta nötter och fredagskväll med Idolfinal.
Äh, jag har inget att gnälla på, det är gött att leva!
Kan man bli av med den?
Jag hade en period i sena tonåren då jag plötsligt blev oerhört självmedveten.
Gick jag över torget och hörde någon skratta, ja då var det högst troligt att de skrattade åt mig. I ett samtal var jag med fokuserad på det JAG pratade om och skulle säga härnäst än att lyssna på den andra människan, jag ville ju inte säga något dumt, ville vara intressant.
Alla komplimanger togs emot med en smula misstänksamhet och kunde en mening på något sätt tolkas negativt så gjorde jag det.
Det är fruktansvärt jobbigt att leva med misstro och en dag bestämde jag mig för att sluta med det.
Ja, bara så där. Jag bestämde mig för att våga tro på det goda i människor, åtminstånde tills de bevisade motsatsen, och det hjälpte verkligen.
JAG skrattade ju inte högt och rått åt männsikor när de gick över torget. JAG gav ju mina ärligt menade komplimanger direkt från hjärtat.
Varför skulle inte andra göra det? Och OM de nu var så elaka som jag tidigare trott, skulle det inte säga mer om dem än om mig?
Livet är lättare nu.
Är den inte rätt meningslös?
Pefektion defineras för de flesta av samhällets just nu gällande normer men hur snygg du än är i andras ögon så är det viktigaste att du duger i dina egna och där spelar faktiskt ditt utseende ingen som helst roll.
Nu hör jag protester, men jag hävdar bestämt att det inte gör det.
Är du tillfreds med vem du är, din person och hur du behandlar dina medmännsikor så lyser det starkare än de klaraste ögon och jag är säker på att du träffat många människor som egentligen inte passar in i mallen för hur en snygg person ser ut men som du ändå finner vara vansinnigt attraktiv.
Jag slår vad om att det sitter i självkänslan den personen besitter. Inte självförtroendet, märk väl, utan självkänslan.
Tro på dig själv och tyck om dig själv med alla din unika små egenheter.
Perfektion är ändå bara en ytlig illusion.
Svettig och full av sprittande endorfiner!
En långpromenad ute i maklig takt fick följas av en genomlyssning (läs dansning) av Vincents senaste platta, riktigt skön tycker jag och de långsamma spåren passar utmärkt för utfall...
.jpg)
Stek upp lök, skinka och champinjoner. Slå på creme fraiche. Krydda med senap, vitlök, svartpeppar och soya. Toppa med lie smakstark rivenost.
Stek dem i ugn ca 30 minuter, 200grader.
Nu har jag fått massor av inspiration men ett av dessa passade fastnade i hjärnans glädjecentra på en gång:
"Förutom att jag går långpromenader så dansar jag hemma (i min ensamhet) efter 20 minuter med en cd på popmusik så är jag helt slut sedan, brukar försöka ta 2x20 minuter om dagen! /Nett"
-
Nett! Det är ju lysande! Både nytta och nöje i ett, måste ju bli fantastisk cardio, ska absolut köra ett pass i dag! Mina väldigt stora vardagsrumsfönster oroar dock en smula plötsligt... 
Eller... Det är kanske omvärlden som bör oroa sig, men OM ni under dagen titta upp mot ett fönster och tror att något från yttre rymden är på väg att ta över i längeheten därinne så är är det dock bara jag och mitt fladdrande skinn som rockar loss!
Häng med på partyt i dag! Och berätta vilka låtar ni helst dansar till!
Hm, ska nog involvera min nära nog maniskt musikintresserde make i det här, han får bränna en platta bara till mig, ska bli spännande att se vad han DJ-ar ihop åt mig!
Nu när mörkret har börjat ta över dagarna så tycker jag att det behövs lite mer aktivitet för att hålla uppe energinivån.
Önskar att jag kunde komma iväg till ett gym för att träna, är faktiskt väldigt förtjust i att lyta vikter men mitt liv snålar lite med tid just nu så hemmarörelse får bli planen så länge.
Är det bara jag som helst gör det jag är bra på, speciellt när det kommer till träning? Jag BORDE jobba på min kondition men det är betydligt roligare att tex göra balansövningar eller stå i plankan. Där har jag ju en chans att briljera (i min ensamhet på vardagsrumsgolvet) medans det inte är fullt lika skoj att börja flåsa tungt en kort bit in i ett cardiopass...
Hm, önskar att jag kunde ställa om mig lite där och komma ihåg hur roligt det är när jag känner att jag utvecklas och snabbast och mest märkbart resultat måste jag ju få om jag jobbar på något som tidigare varit helt försummat!?
-
Hur tränar ni hemma?
Nu ska ni stackare som fortfarande kämpar med sockersug slippa alla min tårtor och andra bakverk!
(Ialla fall om ni inte klickar på länken för där kommer det att husera mängder av bilder, ner till minsta detalj...)
Provsmakning inför en vinterbröllopstårta:
.jpg)
1:an Kraftig mörk chokladtryffel, cappucinomousse och vit chokladmousse.
2:an Syrlig björnbärsmousse och 2 lager vit chokladmousse
3:an Frisk hallonmousse och två lager mjölkchokladmousse med bitar av 70%-ig choklad.
-
"Äh ser absolut inget fel i att använda lättprodukter! Okej om du inte tycker att det är bättre, men på vilket sätt skulle det vara sämre att ha lättmjölk istället för standardmjölk? Menar du att barnen blir mer sugna på godis för att de inte får lika mkt fett i mjölken? Folk äter mkt fett, för mkt fett! Och för mkt socker, men sockret utgår jag ifrån att dagispersonalen redan tagit tag i! Ser gärna en diskussion om detta ämne på bloggen. Hade varit intressant och se vad folk tror om varför man blir tjock! /Lisse"
-
Ja absolut, det vore en jätteintressant diskussion så ni får mer än gärna dela med er av era åsikter.
Min trodde jag var klar vid det här laget men det är uppenbart att jag måste förtydliga.
Nej, jag tror inte att man blir fet av att dricka lättmjölk, precis som att man inte heller blir smal av det om man inte samtidigt ändrar på mycker annat i sitt liv och ja, du har rätt i att många människor äter för mycket fett men så här har det fungerat för mig:
-
Tro mig, det finns inte många kylskåp som varit lika välfyllda som mitt av just light/lätt/mini-produkter och jag blev trots det bara fetare och fetare.
Men så fort jag gick tillbaka till basprodukterna, riktigt fett, bra kött, långsamma kolhydrater så minskade behovet och det förut intensiva suget efter fel mat.
Så trots att jag steker i smör, inte skär bort fettet på baconen och definitivt inte räds en skvätt grädde i kaffet så äter jag mindre fett än förut.
Ekvationen går i hop eftersom jag inte behöver lika stora portioner innan jag blir mätt och jag inte längre stoppar i mig en chipspåse (och 1,5l cola och en halvt kilo smågodis...) efter middagen.
-
Där har du det fantastiska som Gi-kosten har gett mig i ett litet nötskal.
Suget är borta.
