Jag pratade i telefon hela vägen från förskolan och insåg när jag kom hem: Jag har gått upp för hela "helvetesbacken" utan att ha velat stanna! Hurra! Det har varit ett av mina mål, att bli så pigg benen att jag inte tänker på att jag går och inte reflektrar över att det är jobbigt utan bara gör det. Gott mos med tanke på att jag bor längst uppe på ett berg med en kilometer backe att harva mig upp för från dagis...
I morse gjorde jag kesofrukost: Keso, finstrimlad skinka, pesto, rödlök, paprika och svartpeppar i en härlig röra, kanongott och snabbt! Uppenbarligen gav det bra ork också!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Smart. Jag och min kompis brukar gå på promenad fastän det är flera mil mellan oss. Tacka vet jag headset, man promenerar så sjukt mycket lättare och längre med gott sällskap!
Skicka en kommentar