Många undrar över om jag inte någonsin unnar mig något "gott" och så här inför julen kommer frågan allt oftare. Självklart gör jag det! Men inom ramen för vad som jag mår bra av. Det är alltid prioriterat och vad som fått mig att nå hela vägen hit.
Ni minns säkert: Jag vägde 137kilo...
Nu, -52kilo senare är jag självklart betydligt bekvämare i min kropp och alla dagar handlar inte om viktminskning men alla dagar måste handla om att hålla sockermostret inom mig djupt begravd. Det innebär i praktiken att jag alltid väljer livsmedel som jag vet fungerar för mig och för just det syftet men att det ibland blir en lite större mängd av dem än vanligt. Jag kanske delar en flaska rött vin med en vän, knaprar salta nötter på ett kalas eller njuter av en len chokladmousse till dessert.
Det tillfällena bråkar inte med vare sig sockermonstret eller med samvetet. Jag gissar dock att de är dem som planar ut min viktkurva men så länge den inte sticker iväg uppåt är jag på väg åt rätt håll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar